Denna söta lilla kattflicka har blivit lämnad i diket utanför vårt hus. Hon är rumsren, kelen och väldigt sällskaplig. Väger 1100 gram och vi skulle gissa på att hon är max 4 månader gammal. Fin päls, rena öron och allmänt väldigt fin. Vi kan inte behålla henne då vår andra katt inte accepterar andra katter. Idag fick vi ta in den i vårt hus för annars kommer hon frysa ihjäl eller bli uppäten av någon rovfågel här ute!

Hittar vi inget hem så måste hon avlivas. Snälla hjälp oss!

Idag åkte vi till min mormor och morfar tillsammans med mina föräldrar. Morfar hade beklagat sig för ingen ville äta surströmming med honom.Pappa anmälde sig och vips så skulle vi dit allihop. Jag köpte med mig röda pölser med bröd till barnen samt ett kilo kycklingvingar till oss andra som inte skulle äta surströmming.

Jag kan inte minnas att jag tyckte det luktade så förfärligt förra gången som denna. Mitt luktsinne är överaktivt så jag är väldigt känslig för dofter i min omgivning. Vi satte oss vid bordet och "stanken" började sprida sig. Sakta men säkert så tårades mina ögon och jag började svettas, det sökte mig riktigt ordentligt. Doften påminner om tång, sur soptunna, dött djur.....ja urk. Jag tog en kycklingvinge men fan jag kunde inte äta den. Så när pappa och morfar rullat in sin surströmming i tunnbrödet och satt bort resterande av äckelfiskarna så kunde jag äta. Henrik var jäkligt tuff och tog en tugga. Han älskar illaluktande ostar och sådant så jag trodde inte han skulle reagera så här. Men det vände sig rejält i munnen och jag trodde han skulle spy. Han sköljde ner smaken med en snaps och tog en till som han gurglade :-).

Passade på att ta lite foton i mormors trädgård. Synd att jag missade när Henrik åt surströmmingen!

Gott om valnötter har dom på sitt träd, dessa valnötter så mycket godare än dom i affären!

En himla massa björnbär kommer det bli.

Denna vackra himlen kunde vi njuta av på hemvägen.

Kram Joanna

....bara dåliga kläder. Lucas lever helt klart efter detta mottot. Det är oerhört svårt att hålla den ungen inne. I söndags ösregnade det och när Lucas såg det vrålade han " mamma det regnar, nu kan jag ha paraply"

En annan läcker bild jag hade i kameran var denna som kommer nedan. Lucas som är smalast av oss alla, 3½ år gammal och väger ca 14 kg, sitter i solstolen och läser iForm :-)

Kram Joanna

Vi har den goaste katten alltså. Hon är så sällskaplig, pålitlig och så kelen. Normalt sett så gillar katter att bli klappade, men efter ett tag får dom nog och säger ifrån. Inte Svarta Sara, hon älskar när man småpillar på henne. Just nu ligger hon sidanom mig i soffan och myser medans jag intar min lunch!

Men det märks helt klart att hon sörjer Tarzan!

Imorse vid 8-tiden kikade jag ut och såg att vår katt låg på sin favoritplats på uteplatsen. Tittade på honom och tänkte "åh vad skönt att han är hemma". Eftersom vi haft barnen hemma samt gäster med barn fredag och lördag så har han hållt sig borta. Tarzan gillar inte höga ljud=barn! Igår kväll innan vi gck och lade oss kallade vi på honom men han kom inte. I samma veva som jag vände mig om för att gå in på toaletten så slog det mig, oj vad konstig han såg ut på hakan. Kikade en gång till och såg att han hade ett sår. Tänkte inte mer på det, han brukar ju slåss med grannkatten. När Henrik vaknat så tar vi in och tvättar honom!

En timme senare så tog vi in honom i köket och stängde om honom. Satte honom på en handuk på bordet. Men efter en snabb blick så såg jag att detta fixar inte jag utan måste till en veterinär. Hela käken samt halsen var uppsvullen, varböld efter slagsmål...har varit med om det innan. Jag ringde jouren på djursjukhuset och fick order om att komma in. Ringde mamma och bad henne komma med kattburen, pronto. Vi lät honom vara i köket i väntan på kattburen. Själv gick jag in på toa och gjorde mig i ordning. När jag gick tillbaka ut i köket låg det fullt med maskar på köksbordet, jag trodde jag skulle spy. Stirrig blev jag och fan det kändes som om mamma aldrig skulle komma.

Packade in oss i bilen och jag körde inte lagligt till sjukan kan jag säga. Stanken i bilen var fruktansvärd, det luktade bara infektion och ruttet om honom. In på djursjukhuset informerade jag om detta. Tjejen sa att troligen var det från magen. Visst jag hade ju precis köpt avmaskning då vi inte avmaskat honom på länge. Vi fick ett rum. Då enda veterinären stod på operation så kunde det ju ta ett tag. Sköterskan tittade till oss ofta och jag förstod att hon var orolig. På utsidan såg han svullen ut och hade dessutom kliat upp ett stort sår runt halva huvudet. Till slut så var hon så orolig att hon hämtade en veterinär från en annan avdelning. Båda två häpnade av stanken från honom. Min älskade Tarzan, han led och det var det inget snack om.

Dom tog tempen och han hade hög temp, antibiotika. Dessutom hade han blod i avföringen, såg blickarna dom utbytte. Sköterskan undersökte matta Tarzan medan veterinären knappade på datorn. Plötsligt utbrister hon "Åh fy här är fullt med mask". Jag tittar på dom och frågar om det är något att göra? Hur passa lider han? Han är ju gammal! Det fanns inget att göra utan jag tog beslutet att avsluta hans lidande. Dom sa att det gör fruktasvärt ont, han blir ju uppäten levande. Vill absolut inte att de jag älskar ska lida och det gjorde han.

Beslutet togs så jag och Lucas tog förväl av vår familjemedlem! Älskade Tarzan blev 10 år gammal!

Det blev ett långt inlägg. Känns skönt att skriva av sig. Åh vad det gör ont.

Kram Joanna

Idag gjorde vi kolhydratfri pizza till middag, ett LCHF-recept för att vara exakt. Men god var den, så pass att jag gärna delar med mig av receptet.

Receptet blev två runda pizzor, med sallad så äter man kanske en halv per person

120 gr philadelphia

4 st       ägg

2 dl       grädde, funkar säkert med mjölk med

1 dl       riven ost

lite pizzakryddor

Vispa philadelphia  och ägg med elvisp, tillsätt grädde och sedan ost och kryddor. Häll smeten i en rektangulär form med bakplåtspapper i botten. Jag tog två runda formar och lade papper i botten. Grädda i ca 20-25 minuter i 175 grader, beroende på storlek på formen. När bottnarna är gräddade så är det bara till att lägga på den fyllning man önskar, grädda i 200 grader 5-10 minuter.

Njut!

I lördags firade vi min 30-årsdag samt Henriks födelsedag. Vi hade dukat i pärlhuset då vi kände att där var mest plats.

Min lillebror och hans härliga sällskap! 

Lotta njuter i solen med välkomstdrinken! 

Vi bjöd på grillat kött, korv, pastasallad, grönsallad, lökpaj och diverse tillbehör. Lökpajen är min favorit och flera av gästerna har bett om receptet, vilket jag kommer lägga ut här inom kort!

Max och Philip vid barnbordet. Dom har bråttom att äta upp då leken väntar.  

Maaooood!     

Vi drog oss ut i solen så fort maten var avklarad. Här sitter Stina, Aase och Yasmine på första parkett!

Nedan ser ni fler bilder från festen. Klicka på dom så blir dom större!

Jag vill tacka alla som kom och gratulerade mig. Att Yasmine kom ner från Stockholm var en helt fantastisk överraskning. Likadant att Helena, Martin och Linus kom på förmiddagen med en blomma.

Kram Joanna

Philip har börjat tjäna egna pengar till sina leksaker. Hjälper han till med t ex städningen så får han en lite slant. han är faktiskt superbra att ha till hjälp. Han plockar undan alla leksaker och lägger dom på sin plats, samt om det ligger några kläder på golvet så fixar han det. Snabb som tusan är han!  I söndags hjälpte han även till med dammsugningen. Visst man får göra om det men det är ju så duktigt av honom.

Det bästa av allt är att han inspirerar Lucas. Så utan att man behöver säga något så är Lucas i full gång han med!

Lucas dammsög och städade sitt kök.

Underbara ungar......